Förvirrad logistik..

Inför varje temin står jag alltid lika frågande och faktiskt
ganska pessimistisk... Det går aldriiiiiiig!
När man just fått ihop förra terminens logistik och det flyter
på utan att man behöver vända ut och in på sig...ja då ändras
allt... Kan ingenting nånsin få vara åtmistone liiiite konstant???

NEJ DÅ.....
Och nu står man här igen, första veckan på terminen, då allt
plötsligt är kullkastat, men ändå förväntas fungera utan grus i
maskineriet!!!
Dagens miss...
Stefan i telefonmöte hela eftermiddagen... Jag just inkommen på
gymmet... Då ringer hon, den minsta och den av ungarna som just nu
har ett humör utöver det vanliga...
-JAG HAR INGEN NYCKEL...
-Men den ska du ju alltid ha med dej...
-MEN JAG GLÖMDE DEN JU!!!
-Men gå till nån kompis till jag kommer hem då...
-NEEEEEEEEEJ INTE IDAG!!!
(Här bör tllläggas att hon ALLTID är med Jessica annars).

Samtalet fortsatte tills hon slängde på luren i örat på mej, för jag fattar
ju ingenting..
Ringde upp henne igen...
Dottern i fråga var fortfarande lika ilsken och tänkte INTE lyssna på
mina förslag!!! Nej hon skulle sitta ute i kylan och frysa tills nån av
hennes svikande föräldrar behagade komma hemma..

Vad gör man då...????
Jo..då ringer man räddaren i nöden..
7 minuter står den vita Volvon på Ronnebygatan, redo att plocka
upp en ilsken sondotter...

Ibland är det RIKTIGT underbart att ha en farfar...eller vad säger
du Amanda????