Vägs ände...

Om man åker ner i Smålands djupaste skogar, sen tar man till vänster och fortsätter ytterligare 3 mil...då kommer man hit!!!!! Hyltan 3!!!!! Systeryster o kusiner...skepp ohoj, here we come...

Ja, vägen tar faktiskt slut här och sedan breder Frissjön ut sig med sitt klarblå vatten...
Kan låta idylliskt, men skenet bedrar... (JA, har du sett "Skenet bedrar" förresten...hahaha...I love Hyacint Bucket)...
Vi välkomnas av två kastrerade hankatter, men vildsvinen vågar sig inte fram, eftersom svininfluensan går på gården...
När katterna jamat färdigt och vi klängt oss ur bilen, får vi faktiskt komma in i huset, innan vi blir hänvisade till husvagnen på parkeringen utanför huset...
Det är dock bäddat och mysigt...bara det att kudden är hård och luktar fel...sänglampan trillar ner i kudden, ingen täckning på mobilen och en stor skruv i väggen skaver mot min överarm.. När vi slagits färdigt om sängplatserna har Amanda vunnit och fått enkelsängen..
Fille och jag kryper ner tillsammmans, men snart får jag gasolnoja och måste öppna vädringsfönstret... Därav nästa bekymmer.... Herrn i huset, som av sed o ohejdad vana, är en morgonpigg kille, börjar strax efter att vi somnat , ja typ 06.00, att renovera sitt kök.
Börjar lätt med hammarslag under första timmen, men när klockan närmar sig sju, sätter han igång cementblandaren... Hade man inte tinnitus innan, vilket jag dock har, skulle man fått det nu...
Vid halv 9 står vi inte ut mer, tjejerna och jag, utan kravlar oss upp.... En idyllisk natt och morgon i urskogens vackra, lugna natur....
Och nu ska vi iväg och äta lunch med hela tjocka släkten....Ja faktiskt är det så!!!!
Eller ja...vissa av dom går visst på nån ny diet....igen!!!!!