Akta dig för soppolisen

Jag ogillar verkligen all form av sopsortering... Inte själva tanken, den är väl god i sig, men att praktisera denna nymodighet...nej det är inte min grej.. Jag vet aldrig vad som ska slängas var. Det är gröna påsar och röda påsar, kompostpåsar och papperinsamling, igloos för gröna flaskor och igloos för vita flaskor, "kartong-med-plast"containers och "kartong-utan-plast"containers... Var jag inte förvirrad innan detta intog Sverige så blev jag det då!

Häromdagen skulle iallafall frun här i huset ha en "släng-bort-allt-du-inte-behöver-i-köket-dag".
Och när jag röjer, då RÖJER jag... Så strax hade jag flera papperskassar, fyllda med allt från gammal köttfärs och marsanpulver, till gamla papper och döda växter... Blandningen kunde varit en hyllning till det moderna samhället...-Allt och alla fick vara med- Här var minsann segregeringen ett minne blott!!!
Ställde ut mina kassar på altanen, för till och med jag förstod, att det här ska nog kastas på tippen!!! Och den uppgiften ligger helt utanför min kapacitet. Alltså bad jag Stefan om att ta skräpet till Atleverken, köra ett par mil för att betala för att få bli av med de omsorgsfullt blandade soporna. Men då sa han NEJ!!! Va???
-Äsch, det här kastar vi soprummet...dom tömmer ändå imorgon bitti... Sagt och gjort! Våra avpolletterade sopor bars bort till det låsta soprummet, nu skulle iallafall ingen komma åt dom!! Händelsen glömdes och jag somnade gott trots familjens grova brott mot mänskligheten!!

Nästa dag var det dags att fylla på i köket eftersom det nu var nästan tomt.. Glad i hågen efter ha inhandlat ny köttfärs och marsanpulver, nya växter och lite annat smått och gott, körde jag in på den allmänna parkeringen vid soprummet!!!
Då ser jag nåt jag tycker mig känna igen...Jodå, det är minsann mina döda växter som står där, mitt på parkeringen, tillsammans med flera kassar omsorgsfullt blandade sopor... Magen knyter sig och jag håller på att börja gråta... Jag kikar mig omkring och smyger fram emot kassarna... Inte nog med att nån grävt sig igenom mina sopor, de har även gjort sig besväret att bära ut kassarna och ställa dem mitt på parkeringen så att alla kan se...Överst ligger ett kuvert som de måste rotat ordentligt för att hitta...Adresserat till ÅSA SOLLERMAN, RONNEBYGATAN 12!!!
Det enda jag tog hand om var kuvertet...

Av detta lärde jag mig två saker och det var INTE att börja sopsortera, utan att vi har väldigt nyfikna grannar och att ALDRIG NÅGONSIN KASTA ADRESSERADE KUVERT TILLSAMMANS MED DÖDA VÄXTER!!!

(Stefan bar resolut tillbaka skräpet in i soprummet och nästa dag var de hämtade..gone by the wind...troligen på Atleverken denna gång).