En dag som denna vill jag passa på att skicka en stor kram till min "spökskrivare"...

Tack för alla galna tillrop, tokiga infall och knasig inspiration... I LIKE!!!!

Skogsmullar!!!

Lite varm choklad...
Några mackor med stekta ägg...
Ballerinakex och saft..

Två goa ungar...
En kommunal grillplats..
Sanatorieskogen..

En svettig mamma med 9 nylöpta km i benen...
Härlig höstdag med lov..
Några värmande sittdynor..

Sen har du den ultimata picnicen som i en liten ask!!!!!

Smidigt!!!

Jag kan upplysa om att mitt nybroderade lillfinger idag fungerar som inbyggd pulsmätare...
Lätt att hålla koll på om man ligger i rätt "zon"...liksom bara att känna och räkna dunket i fingertoppen...
Undrar om den funkar som stegräknare oxå.... ska ta och kolla det imorgon!!!!!

OJ!! AJ!!

Before ..............................................................................................After

AJ!!!!!

Har just sytt fast min fingertopp... Ja, inte jag men doktorn...

Skulle bara fixa avocadosalladen och sen skulle jag njuta av Bönderna och deras pigor på teven...

Men nu har jag lärt mej en sak.....att aldrig mer skära en lite för hård avocado med en sprillans ny, tandad brödkniv när man har bråttom.... och framför allt ska man inte hålla avocadon i handen!

Jag fick iallafall ett fint broderi och en rejäl tuta på lilla vickevire!!!

Allt detta för 170 spänn en onsdagkväll som denna!!!!

Kunde varit värre!!!

Men nu får jag tänka på vad jag säger att tag framöver....

JAG SAKNAR JU NÄMLIGEN FINGERTOPPSKÄNSLA!!!

Tiden...

Jag tycker begreppet "tiden" är väldigt märklig...

Hur kan det vara så att ibland går tiden fruktansvärt fort och ibland står den helt stilla...

På nåt sätt är tiden så fruktansvärt obstinat...man kan verkligen inte göra nånting för att påverka den....bara tickar på i sin egen takt och man kan varken bromsa eller gasa!!!

Vi människor gör dock patetiska försök att ta kontroll, som idag t ex när man ska ställa om klockan för att få vintertid...hallå!!!!!

Vintertid, sommartid...tiden ändras väl inte ett enda dugg...den tickar på precis som förut utan att blinka, det är bara vi...hela mänskligheten som anpassar och förändrar oss...inte tiden!!!!

Tänkte på det igår när jag träffade min "gamla" elev Hanna.... Underbara lilla Hanna som jag inte sett på 9 år... När jag senast såg henne var hon 8 år och gick Lucia... Nu är hon 17 och jobbade på Coop... Ändå kändes det som tiden stått alldeles stilla.... Det var ju samma goa unge, kändes som jag sett henne igår...samtidigt insåg man ju att tiden förvunnit... Hon var ju vuxen nu!!! Konstigt!!!

Senare på kvällen var jag på Ritz för att döva dansberoendet en smula... då såg jag återigen en elev som stod på samma dansgolv som jag och igår var det 25+ som åldersgräns....då fattar man återigen att tiden bara flugit iväg..

Å andra sidan väntade jag på ett viktigt telefonsamtal igår... det var bland de längsta timmarna i mitt liv... varje minut kändes som en evighet... Skulle den verkliga tiden snigla sig fram i samma takt som gårdagens "telefonsamtalväntartid", då skulle mänskligheten slippa oroa sig för rynkor och alla andra ålderstecken... man skulle dö slät och fräsch...Lovar!!!!

Känns faktiskt som tiden spelar oss spratt genom att vara totalt oföränderlig och i mitt tycke väldigt obstinat!!!

I alla år har jag önskat att Stefan ska komma ifatt mig i ålder...nån hemlig förhoppning om att jag ska bli yngre och han äldre... Men den obstinata tiden har sett till att han fortfarande ska fylla 40 den 7 nov... Trodde faktsikt han skulle kommit ifatt nu... Men icke sa Nicke...och jag känner mig inte ens jagad...

Slutsaten är att jag får finna mig i och underordna mig tiden...

Har nog funnit min överman till slut!!!

Tjejmiddag..

Har spenderat denna grådassiga torsdagkväll i slutet av oktober med ett gäng hääääärliga, goooooa, tjejer...
Tjejmiddag hos Helena...Mysigt!!!
Det serverades en alldeles underbar gulaschsoppa som var som skapt för en ruggig höstkväll som denna!!!
Det dracks rött... det fnissades...skvallrades och gapskrattades.
Det lyssnades....berättades och skålades!!!
Det brusades (läs vallningar och svallningar)...och tappades stifttänder!!!
Maten var viktigare än smink och musik!!!
Dom första började droppa av innan 22.00...

Så nu börjar jag fundera...
Var det verkligen en tjejmiddag????
Eller var det helt enkelt vårt första riktigt äkta tantkalas!!!!!?????

Great reunion!!!

Mer än ett halvt livs sedan...
Närmare bestämt 25 år...
Ändå kändes det som igår, när jag träffade en av mina allra bästa barndomsvänner igen...
Hur kan det vara så???
Vissa människor träffar man varje vecka och ändå känns det som om man har en evighet emellan sig, sen finns det andra som man bara "connectar" med direkt även om det så har gått 25år!!!
Mötet var fantastiskt...Eva var sig exakt lik... Så klockren... Trots att hon fött 3 barn, förlorat sina föräldrar, flyttat från den ena metropolen till den andra..jaja om nu Rörvik och Stockaryd kan kallas metropoler!!!!
Plötsligt var vi två fnittriga fjortisar igen, fast med nymodigheter som betalkort, mobiltelefoner och wokmat till lunch....När vi senast såg varandra fanns inget av detta i vårt land!!!!!
Ändå var det vi.... Fyllda av gemensamma minnen, upplevelser och känslor...
Det var en reunion jag alltid kommer minnas med glädje...
Nu hoppas jag att det inte ens går 25 dagar innan vi ses igen... Vi hann nämligen bara skrapa på ytan av allt vi hade att prata om....

Nästa gång ska vi prata om när vi lärde oss att inte koka ett helt paket spagetti i en liten kastrull på en gasolspis i en husvagn...
Vi ska oxå prata om fördelen med att bära handledsskydd när man åker rullskridskor med 2 hjul fram och 2 hjul bak..
Avhandlas ska även blindbockskvällarna i pingisrummet, hur man limmar fast en kam i luggen samt vilken färg av plastörclips som imponerade mest på grabbarna...

Underbart när minnena sätter fart som popcorn i en het kastrull...
Pop pop......